James Blake och jag.

Förresten.

Efter Kendrick Lamar och Jeremih kommer Frank Ocean. Finfin pojktrojka det där.

2013.

Jag tror det blir ett sjuhelvetes jävla bra år det här. Ni vet var ni läste det först.

Min nya kille

Dock att jag måste yvas lite över detta. Inte för att det på något sätt är nyheter för någon annan, men Jeremih, alltså. Unga hårdmjuka snubbar: verkligen min grej.

Dag 7: Fuck ordning.

Nu bestämmer jag att jag får plocka bäst jag vill bland rubrikerna, så här kommer: 10 favoritsånger just nu. (Eller typ nästan jämnt, jag är ju inte så uppdaterad.)

Jenny Wilson”Like a Fading Rainbow”‘

Kendrick Lamar ”Money Trees”

Britney Spears ”Unusual You”

Jorge Ben& Tohinho ”Carolina, Carol Bela”

Prince ”Sign ‘O’ the Times”

Tiga ”Hot in Here”

El Perro del Mar ”Walk on By”

Aaliyah ”Try Again”

Darin ”Stockholm”

Moloko ”The Time is Now”

Så ska det låta

…ja eller Så mycket bättre, som det ju heter. Jag säger fel hela tiden. Den här säsongen är så oerhört mycket roligare än förra. Mindre skitnödiga och därmed intressantare deltagare helt enkelt.

Fast musikaliskt gillar jag mest bara Darin.

Pugh har ju gjort en hel massa fantastiska låtar i sina dagar, men hans gubbrocksversioner av andras alster lämnar mig rätt oberörd. Maja Ivarssons storhet begriper jag inte alls, jag tycker varken hon har röst eller nåt särskilt spännande uttryck. Mycket attityd dock. Miss Li är för konstlad, faktiskt besläktad med übertillgjorda Sylvia Vrethammar även om man inte inser det förrän efter ett tag. Skulle Sylvia varit född på 80-talet hade hon spankulerat runt i slokhatt i stället för rosa keps, det är jag övertygad om. Olle Ljungström har förstås nåt jäkligt sårbart och skevt att bidra med, medan Magnus Uggla är lika jobbig att lyssna på som vanligt – ruskigt rolig och snabbtänkt dock.

Så Darin och Olle då, det är väl mina favoriter.

Hiphopens framtid

Eftersom jag fuskade förbi gårdagens topplista får jag väl väga upp med att tipsa om Kendrick Lamar. Jag går verkligen igång på hans tunna och liksom lättflytande röst. Plus att man måste älska en kille som drar på sig djurmönstrat utan att blinka.

Dag 5: 10 bästa konserterna jag sett

Äh, nä. Jag får säkert ihop tio braiga spelningar med mycket möda och stort besvär, men jag tror faktiskt inte att det skulle göra någon särskilt glad.

Läs den här fina texten av Linn i stället.

Walk on By

Söndagens ensamtimmar inleds med ogenerat solodansande till den här fantastiskt snygga och vemodiga 90-talsflörten:

Jag kommer att dö gullighetsdöden

På torsdag är det sommarfest på Esmes dagis. Alla ska uppträda, även minstingarna, som enligt uppgift har övat in två sånger under våren. Något säger mig att den ena av dom kommer att vara Bä bä vita lamm. Och herregud, jag kommer att gå i bitar om hon verkligen klarar av att stå där framme och uppträda för oss. Hon föddes ju för typ fem minuter sen?