Arkiv | Sociala medier RSS feed for this section

Dag 5: 10 bästa konserterna jag sett

26 Okt

Äh, nä. Jag får säkert ihop tio braiga spelningar med mycket möda och stort besvär, men jag tror faktiskt inte att det skulle göra någon särskilt glad.

Läs den här fina texten av Linn i stället.

Snäll är kung

27 Sep

Esme och jag hade finbesök från Finland precis, av ingen mindre än Peppe. Om ni tycker att hon verkar trevlig i sin blogg, så är det faktiskt inget emot hur bra hon är i verkligheten.

Det här var bara andra gången jag träffade henne (och det var ett år sedan sist) men på något sätt känns det som att jag känner henne mycket bättre än så. Antagligen har det till viss del med bloggandet att göra, men jag tror att det handlar ännu mer om att en del människor helt enkelt är varma, vänliga och avslappnade. De får sin omgivning att trivas.

Eftersom jag just den här veckan har känt mig lite less på folks allmänna otrevlighet, var det väldigt välgörande att få sitta en stund med Peppe. Dessutom var det en bra påminnelse om att förbaskat smart inte utesluter genuint snäll. Tål att tänkas på, tycker jag.

Blondinbellas bröllop

11 Sep

Även om jag förstår att det handlar om en riktig människas sannolikt väldigt riktiga liv, så kan jag inte annat än klassa det som god underhållning när 21-åriga Isabella Löwengrip, aka Blondinbella, inom loppet av tre månader går från att vara singel till att bli tjusigt friad till, för att knappa dygnet senare förvandlas till en fullfjärdad bridezilla med inhyrda bröllopsplanerare och hela kittet.

Det är mycket i hennes bloggpersona som gör mig fascinerad och förvånad, men livsstilen är nog ändå det mest häpnadsväckande. Det har liksom varit på nivån sitta i bolagsstyrelser och hyra segelbåtar i Medelhavet sen hon var vaddå, 16 år? Jag som skyndar lite långsammare undrar försynt vad hon egentligen ska hitta på när hon är 30, 40, 50 år? Allt kommer ju redan vara gjort flera gånger om vid det laget.

Eller, så är det då hon ser ljuset och startar en församling där alla lever i celibat och dansar osminkade hippiedanser kring en hög med egenodlade rotsaker. Högst tänkbart, om ni frågar mig. 

Hursomhelst, den smått surrealistiska inramningen av Blondinbellas bröllop står i ganska bjärt kontrast till den småskaliga vigsel jag själv var en del av för två år och 364 dagar sedan. Imorgon firar vi nämligen tre år som gifta och frånsett buketten finns det inte en detalj jag skulle vilja ändra på. Det bästa var själva vigselceremonin med endast våra föräldrar som vittnen. Det var så galet högtidligt och vackert att jag faktiskt inte kan förstå hur andra klarar av att utföra sådant inför storpublik.

För mig var det en av mitt livs absolut naknaste stunder, och är det något jag i all ödmjukhet skulle vilja framföra till en blivande brud i spinn, så är det nog just det. Att hur stort jippo man än gör av bröllopet och allt som hör därtill, så handlar det ändå i slutändan om löften och livsmål som smäller högre och kräver mer än alla färgkoordinerade blomsterarrangemang i världen.

Word!

11 Sep

Om hur trasiga fönster hör ihop med jämställdhet.

Nu var det länge sen vi körde en enkät, eller hur?

11 Sep

Hur länge har du bloggat?
Jag började med Mazarintanten hösten 2008. Den finns inte längre, jag raderade hela klabbet i ett infall av ilska och frustration två år senare. Det är väl en sån sak jag skulle ångra om jag inte vore så selektiv i min ånger.

Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut innan du själv började blogga?
Jag började egentligen läsa bloggar samtidigt som jag själv började blogga. Så min bild var diffus. Jag började delvis blogga för att förstå fenomenet.

Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
Jag minns inte. Men jag tror att jag har läst Saras blogg sen den där första hösten. Annars tycker jag att det har det tagit tid att hitta till de bloggar jag verkligen tycker om.

Hur känner du nu inför dina allra första blogginlägg?
De var nog inte så mycket att hänga i julgran.

Hur många bloggar återvänder du till regelbundet?
På ett ungefär de som finns i min blogglista, och ett gäng storbloggar som jag följer mer på samma premisser som jag klickar runt på Aftonbladet Nöje, än för att de skulle tala till mitt hjärta. Typ Underbara Clara, Engla, Katrin Zytomierska.

Hur många procent av de bloggar du läser är dagboksbloggar och inte ämnesbloggar (som t.ex. teknik- eller modebloggar och politiska bloggar)?  
Nästan hundra procent. Smaskens och Smaljeansen är väl de enda bloggar som är renodlade ämnesbloggar bland de jag följer regelbundet.

Nämn en bloggare som verkar vara väldigt, enormt jätteolik dig, vars blogg du tycker om.
Nu är det väl fusk eftersom jag känner Clara på riktigt, men jag läser allt utom kanske de mest detaljerade träningsinläggen med stor behållning. Clara är inte väldigt enormt jätteolik mig, men hon andas i ett helt annat tempo än jag. Hon är dessutom ett socialt geni.

Nämn en bloggare som verkar lik dig, vars blogg du tycker om.
Jag är inte ens hälften så rolig och snygg som Hanna, men jag känner igen mig i henne, vi jobbar med liknande saker och är i typ samma ålder. Jag älskar den varma och opretentiösa stämningen på hennes blogg, samtidigt som hon är riktigt smart.

Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
Jag tror att dom tycker att det är kul, dom som känner till det vill säga. Jag har medvetet försökt att hålla den här bloggen inom en ännu snävare krets, än den förra.

Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
Det vet jag inte? Ibland får jag höra att jag har skrivit något bra eller läsvärt, men jag har inte fått kommentarer om hur verklighetstrogen jag är. Så man får väl anta att det är ett ickeproblem.

Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg?
Jag tror det. Det är svårt, det är det allra svåraste med bloggandet för mig. Förmodligen är det ett hinder i skrivandet i stort för min del,  att jag inte är tillräckligt öppen och modig.

Nämn några saker som du aldrig bloggar om och anledningen till det.
Jag blir nog mindre och mindre privat, vilket kan göra mig lite tråkig att följa. Jag är skeptisk till transparensen på internet kan man väl konstatera. Däri finns även förklaringen till att jag fotobloggar så sparsamt och aldrig lägger ut ansiktsbilder av Esme. Ja, förutom det faktum att jag är en högst medioker fotograf med en ganska kass kamera, då.

I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse?
Skulle jag inte vilja ha någon form av bekräftelse skulle jag ju lika gärna kunna skriva i ett worddokument som aldrig lästes av någon. Eller?

Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?
Ja det tror jag. Inte helt och hållet såklart, men till viss del.

Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen?
Peppe har jag träffat och det är jag väldigt stolt över, eftersom hon är så cool och inspirerande. Verkligen en person jag gärna skulle hänga mer med, om tillfälle gavs. Annars är nog Kristina den som ligger närmast till att jag kommer att träffa, även om vi inte har fått till det hittills.

Kan det vara ”skadligt” att blogga?
Njäeee…?

Bloggar du om två år? i så fall: är ditt bloggande annorlunda då?
Jag tror det. Och jag vet inte. Mycket möjligt att det bara tuffar på såhär, i sitt trygga lilla spår.

Har bloggarna någon inverkan på vår kultur?
Ja. Men jag förmår inte att utveckla den tanken klockan 03.25.

Vad har bloggskrivandet betytt för dig?
Att jag har ett forum för mitt skrivande där jag får viss feedback. Det är mycket större än det kanske låter.

Vad har bloggläsandet betytt för dig?
Underhållning, ibland nya kunskaper jag inte skulle ha fått annars. Ofta intressanta debatter. Igenkänning och virtuell värme. I sina bästa stunder, faktiskt en känsla av tillåtande gemenskap och kvinnokraft som jag är tacksam över att ha i mitt liv.

Älska bloggvärlden

8 Sep

När man har ågren över stora fötter är Peppes kommentarsfält en lisa för själen.
När matinspirationen tryter kan man laga kyckling som kanin, enligt Annikas anvisningar.
När man funderar över för- och nackdelar med familjelivet berättar Linn hur det är.
När tankarna drar åt det negativa puffar Kristina åt ett ljusare håll.
När man längtar Medelhavet bjuder Sara på eskapism.
När kroppen krackelerar bevisar Clara att allt är möjligt.

Och det här är bara en bråkdel av allt godis jag hittar bland favoritbloggarna varje dag. Jag älskar det. Jag älskar bloggvärlden.

Hon får det att verka så enkelt.

5 Aug

För övrigt finns det ingen mammablogg som gör mig så harmonisk och mjuk i sinnet som Hannah Graafs. Jag skojar inte. Det är nånting med hennes välputsade kombination av barn (nu en nyfödd också!), fruktstunder och blankborstat hår som gör mig gott. Det är väldigt städat, väldigt vänligt, väldigt odramatiskt. Och stundtals är det precis vad man kan behöva, åtminstone jag.

Hjälp?

4 Maj

Nån som förstår varför bloggen ser så muppig ut just nu? Jag skulle bara byta bakgrund (vilket jag gjort sisådär hundra gånger tidigare) och plötsligt är det mesta kaiko. Hela sidomenyn längst ner och skvalpar, om man scrollar i en evighet. Inläggen hänger  ihop som en enda lång vit mask, i stället för att vara snyggt åtskilda som jag vill ha dom. Går liksom inte att bläddra heller längre, trots att det är inställt för att visa max tio inlägg per sida. Vad gör man?

Tjuven Peppe

4 Maj

Peppe har stulit en enkät från en låst blogg. Sen stal visst jag den från Peppe.
1) Varför bloggar du?
För att skriva av mig och dokumentera en väldigt speciell tid i mitt liv. Dagbok hade för all del varit ett alternativ, men blogga är roligare eftersom man blir läst och ibland kommenterad också.

2) Vad är din pay-off?
Det har jag ingen. Försöka vara klatschig kan jag ägna mig åt på jobbet.

3) Vad gör det svårt?
Viljan att vara någorlunda anonym och gränserna för hur mycket man kan berätta om sina medmänniskor utan att såra eller riskera att blotta.

4) Vad skulle du vilja förändra?
Jag skulle vilja ha tid och energi att blogga oftare och skriva om viktigare ämnen. Men det var lättare att hinna med när jag var föräldraledig än nu, så är det bara.

5) Vad har bloggandet inneburit för dej?
Dels har jag fått kontakt med en del väldigt intressanta och smarta och roliga kvinnor som jag inte annars skulle ha stött på. Dels har jag ett forum där jag ogenerat kan bre ut mig och skriva fritt.

6) Finns det inlägg/ämnen du ångrar?
Ja. Jag raderar ibland i efterhand.

7) Hur ser du på dina läsare?
Jag är så glad över att ni vill läsa! Ni är aldrig oviktiga för mig.

8) Hur många läsare har du?
Det varierar väldigt. Om det råder torka tillräckligt länge så är det inte så många som bryr sig. Lyckas jag sen skriva något lite mer intressant kan plötsligt ganska många börja hänga här. Men jag har kanske i snitt ungefär 150 läsare per dag.

9) Hur många läsare skulle du vilja ha?
Å ena sidan är det ju roligt ju fler som läser. Å andra sidan får jag som det är nu aldrig otrevliga eller konstiga kommentarer, det känns som att dom som hittat hit har gjort det med välvilliga glasögon på näsan. Min ambition är inte att det här ska bli Sveriges största blogg, däremot får det gärna vara Bloggen med trevligast läsare.

10) Det här skulle jag vilja blogga om, men vågar inte:
Finns mycket i närfamiljen jag skulle kunna skriva om. Till exempel är min pappa en minst sagt speciell person. Men jag älskar honom, så jag fläker inte ut honom här eller någon annanstans heller för den delen.

Träningsvärken

8 Mar

Det känns rejält i min mage idag, särskilt en bit nedanför naveln där jag annars tycker att det är halvt omöjligt att verkligen komma åt muskulaturen. Hemligheten är alltså att hela tiden suga in naveln mot ryggraden medan man står i plankan (as if! men ja, ni fattar vad som menas även om det rent visuellt är svårt att åstadkomma, i alla fall med mitt maghull) och spänna stjärten samtidigt. Det gör all skillnad i världen!

Hur känns det för er andra plankare såhär två dagar in i den inofficiella magutmaningen 2012?

Och tycker ni att jag är helt fel som coach kan jag tipsa om Smaljeansen och Uppochhoppa, där har ni dedikerade brudar med bra stuns i både muckler och språk. 

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.