Dag 03 – Mina föräldrar

12 Nov

Är det något mina föräldrar alltid har gett mig så är det kärlek. Kärlek, uppmuntran, stöd. Jag har alltid fått höra att jag kan, att jag är bra, att jag är fin. Därför tror också en relativt stor del av mig att det faktiskt förhåller sig just så. Och därför vet jag att kärlek i massor, på längden och på tvären, är den bästa gåva man kan ge sitt barn.

För kärlek är inte synonymt med att inte ställa krav eller låta bli att rusta sitt barn inför livet. Kärlek är närhet, omsorg, omtanke och acceptans, men också tilltron till barnets förmågor. Modet att ge frihet under ansvar. Ändå fick jag redan när Esme var några veckor ung höra att jag skulle passa mig för att ”skämma bort” henne, hon kunde ju gubevars vänja sig vid min famn.

Det är ett galet feltänk att man måste skydda sitt barn från uppmärksamhet och uppmuntran. Det är snarare så man skapar osäkra vuxna. Och är det något världen inte behöver fler av, är det väl rädda, ängsliga människor som söker efter mammas eller pappas kärlek hela sitt liv?

En förälders kärlek är oersättlig i sin villkorslöshet, oändlig i sin styrka. Jag har fått, och får än idag, den kärleken helt förbehållslöst av båda mina föräldrar. Jag vet att jag oavsett tid på dygnet kan ringa dom och få hjälp med egentligen vad som helst. Och det fina med den vetskapen är att den inte behöver leda till handling, den gör mig bara till en tryggare människa. För jag vet ju att jag kan, att jag är bra, att jag är fin. Mina föräldrar och deras kärlek har gjort mig till den jag är.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: