Esme

10 Sep

Av alla t-orden har ”titta!” seglat fram som ohotad favorit sedan den finskspråkiga mamman pallrade sig iväg ut i arbetslivet.

Esme hojtar ”titta-titta-titta” och studsar fram med den ena boken efter den andra (Alfons och Mumin är bäst, men även hundvalps- och djuren-på-gården-böcker duger fint). Hon pekar på allt från russin till blommor till kvarglömda strumpor på golvet, och hon vill begrunda lampor, rullgardiner och tavlor under andakt.

Och så nickar hon energiskt när de tröga föräldrarna äntligen förstår vilken av alla godsaker på bordet hon egentligen är intresserad av, alternativt skakar på huvudet och viftar med handen åtföljt av det bestämda ljudet ”e-e!” när det trugas med fel grej.

På morgnarna när jag ska gå till jobbet vinkar hon hjärtskärande gulligt och på dagarna när jag smygringer för att höra hennes röst andas hon superglada ”heeeei!” i luren. Med sin pappa besöker hon Rum för barn, Fjärilshuset, Bonniers Konsthall och alla andra trevliga ställen där det finns något roligt för både stora och små. På kvällarna kryper hon sedan ihop som en riktig bebis i min famn och suckar av välbehag när hon hittar bröstet och slappnar av.

Och jag pussar hennes mjuka, underbara kalufs och njuter av att hon mitt i all utveckling ännu är en gosig och kärlekstörstande liten puppa. I alla fall ett tag till.

Annonser

Ett svar to “Esme”

  1. E 10 september, 2011 den 10:08 #

    Ljuuuvligt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: