Förändringens tid

26 Jan

Varje morgon den här veckan har Esme självmant hastat till hallen och börjat vifta och peka mot overallen. Hon vill ut, iväg, till dagis. Sen sjunger hon i vagnen hela vägen från hemmet och dit. Det känns väldigt bra, även om hon sen brister ut i störtgråt just när jag vinkar hejdå.

På kvällarna är hon kinkig och mammig och vill amma massor. Eller se tio avsnitt av Pingu. Med maten går det sådär; hon äter bara lite och inte av allt vare sig hemma eller på förskolan. Men hon somnar tidigt och sover lugnare än innan inskolningen.

På det stora hela tycker jag ändå att hon anpassar sig bra.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: