Fredag den 13:e

13 Apr

Fredag den 13 augusti 2010 hade jag en tid inbokad på MVC. Det var en tid jag inte riktigt ville ha, men som barnmorskan ändå hurtigt propsade på. Du vet att förstagångsföderskor oftast går över tiden, log hon, och smackade på med ytterligare en tid veckan därpå. Jag var beräknad att föda torsdag den 12:e.

Bland alla övriga lyckokänslor en nyförlöst kvinna med ett friskt barn på bröstet kan känna, var det som att jag hade vunnit över den där käcka barnmorskan och hennes statistik när jag insåg att hon skulle få vänta förgäves på mig dagen därpå. Esme kom ju faktiskt sju minuter in på sitt beräknade datum. Fröken punktlig, alternativt mamma dålig-krystare, är väl två olika sätt att förklara detta på.

Och nu har det gått 20 månader och det är återigen fredag den 13:e. Esme springer runt på dagis som den pigga lilla toddler hon är och jag sitter på jobbet och borde antagligen göra sådant jag har betalt för, snarare än skriva detta. Men eftersom tiden är så flyktig och minnet är så kort, vill jag ändå punkta ner några detaljer kring hur min fina flicka är just nu.

Alltså:

  • Hon pratar finska, svenska och esmeska. Favoritorden är hej-då, mamma, pappa, joo, nääj, pois (bort),  loppu (slut), lisää (mer), tittis (napp), ta-taa (tack) och kå-kå (skor).
  • Fascinationen för skor är tydlig. Häromdagen insåg Esme plötsligt att gräsliga rosa leksakstrollet faktiskt var barfota, varpå hon utropade kå-kå! och sprang till hallen där hon under stort sjå tryckte ner trollstackaren i sina egna vinterkängor. Besvikelsen när skorna inte riktigt passade var påtaglig.
  • Pingu är fortfarande kul, men lika gärna tittar hon på långa avsnitt av Mumin eller Charlie och Lola. Det mysigaste är när hon klättrar upp i min famn och lutar sig lojt tillbaka, alldeles avslappnad i hela lilla kroppen. Då tar jag chansen att blunda en stund och bara vara nära allt det ljuvliga som är hon.
  • Mat är gott ibland men oftast mest kul att leka med. Vi har ännu inte sett någon riktig förändring av aptiten efter amningsavslutet, däremot dricker hon mer, men fortfarande inte komjölk. Blodpudding och korv är de enda rätterna som nästan alltid går ner, allt annat är något av en chansning. Grönsaker spottar hon ut om de ens kommer så långt som till munnen, men frukt som bananer, äpplen, päron, citrus och vindruvor går oftast bra.
  • Hon frågar aldrig efter bröstet längre. Det har gått snart åtta hela dygn sen avslutet. Däremot klamrar hon sig fast vid sina nappar. Jag föreställer mig att det är övergående.
  • Esme vill göra mycket själv nu, och uttrycker tydlig frustration när hon inte kan, inte får eller inte klarar det hon föresatt sig. Hon vill också hjälpa till och är väldigt söt när hon försöker lyfta tunga tvättpåsar på väg till tvättstugan, eller kånka ut sopor. Rädslan för dammsugaren sitter fortfarande i, men hon är ändå gärna med och städar. Alla hushållssyslor blir roligare när Esme är med, även om de också tar längre tid.
  • Hon är lite blyg och avvaktande mot nya personer i början, men tinar oftast upp ganska snabbt. På förskolan beskrivs hon som glad och lättsam, en sådan som håller gruppens humör uppe och sällan sätter sig på tvären. Det är både lite hjärtskärande och fint att så små barn skärper sig bland andra vuxna än föräldrarna, i något slags tidig förståelse för att det gäller att bli omtyckt för att bli omhändertagen. Därför tar jag det som ett sundhetstecken när hon hemmavid kastar sig raklång på golvet och bara ylar av sig. Även om det gör förbannat ont i öronen medan det pågår.
Annonser

12 svar to “Fredag den 13:e”

  1. Anna R 13 april, 2012 den 12:29 #

    Hej!

    Ville bara lämna några ord, eftersom jag har följt din blogg mycket uppmärksamt de senaste veckorna. Ja, innan det också, men det här med amningsavslutet peppade verkligen mig att ta tag i vårt egna amningsavslut. Som vi var redo för, både jag och min pojke, men som jag hade lite svårt att liksom bara… Ja, börja med. Börja sluta liksom. Nu är vi tre dagar in och det går än så länge fint och lugnt till. Jag har inte dåligt samvete (det trodde jag på nåt sätt att jag skulle få) och inte så värst ont i brösten heller och lillen somnar gott på kvällarna ändå. Kvällsamningen var det sista som var kvar av vår amning, nämligen. Den har verkligen varit en mysig del av våra dagar, men nu är vi klara. Annat mys är också bra!

    • Esmes mamma 13 april, 2012 den 12:51 #

      Hej Anna!
      Vad roligt att höra att det gått så bra för er, det är skönt att det inte måste bli så svårt när man väl bestämmer sig för att genomföra det (även om jag fattar att det är olika från fall till fall). Håller verkligen med om att annat mys är superbra.

      Och du – du och jag har ju varit kollegor för en halv evighet sen, men det kanske du hade kläm på när du började läsa här? Grattis till att du har fått en fin liten son. Kram!

      • Anna R 13 april, 2012 den 19:47 #

        Ahmen hej!

        När jag började läsa här var det av en slump. Sen kändes någon småsak lite bekant, men jag var fortfarande inte säker på att det var du. Minns väl att jag hälsade på uppe på din våning och att det verkade som att ditt jobb var så trevligt. Fast visst gör du något helt annat nu?

        Tack snälla. Sigge är världens gladaste – jag är verkligen en lyckligt lottad mamma. Fast så hoppas jag alla mammor känner förresten! Grattis själv – din Esme verkar ljuvlig.

        • Esmes mamma 14 april, 2012 den 06:28 #

          Ja jag har sadlat om sen dess, jobbar med pr och kommunikation nu. Vad gör du för spännande?

          Dessa superbarn alltså, visst är vi lyckligt lottade!

          • Anna R 16 april, 2012 den 08:26 #

            Jag har också sadlat om, två gånger.
            Det är vi sannerligen. Ser fram emot att fortsätta följa era steg här!

            • Esmes mamma 16 april, 2012 den 08:30 #

              Ah, låter som ett mycket kul jobb! Bostadsmarknaden slutar aldrig att fascinera.

              Du är så välkommen att läsa här, även om jag kan känna att fasen, inte ens varannat inlägg blir så bra som jag tänkt mig. Tiden, sömnbristen, allt sånt som jobbar emot en du vet.

  2. fifiskirt 14 april, 2012 den 19:43 #

    Det är så kul att läsa om andra barns utveckling! Inte bara om vad de kan, utan öven om hur de är, om deras personligeter!

    • Esmes mamma 16 april, 2012 den 08:32 #

      Andra barn blir oerhört mycket intressantare när man har ett eget, tycker jag. Antagligen för att man har något att relatera till. I helgen mötte vi supergulliga granngossen som är tre månader yngre än Esme. Hon var som en rapp liten pygmé brevid honom. Åhå, tänkte jag, vad det kan skilja sig åt. Innan Esme hade jag väl knappt kunnat avgöra vilken ålder han var i.

  3. Anna R 23 april, 2012 den 08:16 #

    Hej igen E.

    Jag byter inloggssätt här – vill du ta bort mina gamla kommentarer, där hela mitt namn står med? Jag vill också vara lite anonym nämligen och hellre länka till mitt barns bildblogg än min egen Facebook. Ha en bra dag!

    /Anna R

    • Esmes mamma 23 april, 2012 den 08:44 #

      Jag redigerade så att inte ditt hela namn står med och så att det är länkat till bildbloggen i dina tidigare kommentarer. Tog även bort stycket där du nämnde din arbetsplats. Funkar det? Annars tar jag såklart bort kommentarerna helt och hållet, säg bara till.

      • Anna R 23 april, 2012 den 08:56 #

        Tack snälla du! Det blir alldeles perfekt. Det är besvärligt med ovanliga namn ibland, som du säkert också vet. 🙂

        • Esmes mamma 23 april, 2012 den 08:59 #

          Japp och jag är nog för gammal för att omfamna den totala transparensen…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: