Leken

9 Jul

Min svägerska förskolläraren säger att det är symbollekar Esme ägnar sig åt nu. Till favoritövningarna hör: Att bädda ner nallar, dockor, sig själv, pappa, mamma. Ta med nallar och dockor till matbordet och nogsamt bjuda dom på kex, vatten, napp. Byta blöja på docka och nallar. Försöka klä av och på docka och nallar. Hämta vatten i köket och sen drälla runt med det i plastmuggarna hon fått av farmor. Sörpla i sig och hälla upp mer till mamma, pappa, nallar, dockor.

Summa summarum är det väldigt underhållande och rart och enligt vad jag förstår ett tecken på att Esme utvecklas precis som hon ska.

Fast jag tycker att det är ännu roligare när hon regisserar sina egna lekar, där logiken inte är lika glasklar. Hon vill helst att vi är tillsammans alla tre i dessa lekar, och hon instrurerar tydligt hur hon vill att vi ska göra. Ofta handlar det om att vi ska sitta tillsammans på ett specifikt sätt, eller sparka bollen i en viss ordning, eller hjälpas åt att bygga sandkakor så som hon tänkt sig. Ibland vill hon att vi sjunger Bä bä vita lamm tillsammans, och ibland vill hon att vi dansar – på det dansgolv som hon valt ut och bestämt sig för.

Dansandet är nog det underbaraste. Min flicka dansar fokuserat, fantasifullt och taktfast och jag slutar att tänka och lyckas med det där sällsynta baravarandet.  Då behöver man inte låtsas någonting, för allting är skimrande just exakt som det är.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: