Way Down in the Hole

18 Aug

Som tidigare meddelats har vi alltså börjat se om The Wire. Det är dessutom första gången vi betar av den i rätt ordning.

Första vändan dök vi rakt in i säsong två, utan att veta att det överhuvudtaget fanns en säsong ett. Förvirringen var total men vi svalde det med hull och hår i tron att serieskaparna hade helt galet hög tilltro till tittarna. ”Fan vad modigt att dom inte förklarar nånting!” mös vi, tills vi efter sista avsnittet kom oss för att googla fram sanningen.

Hursomhelst är det ju ett magiskt stycke tv-berättande även när man börjar i rätt ände. Som alltid är det dessutom lättare att verkligen greppa detaljer och finesser när man redan känner till storyn i stora drag. Och herregud, vad det finns sköna dialoger, blinkningar och grepp att imponeras av. Det är nånting med stämningen, som trots att ämnet är superdeppigt från början till slut, känns upplivande och hemtrevligt. Jag kan inte förklara det på något bättre vis, än att alla som gillar en bra deckare vet vad jag menar. Knark och ond bråd död, korrumperade makthavare och hopplösa hierarkier. Och samtidigt, så vackert och livfullt och ofta riktigt jävla roligt.

Så, har du inte sett The Wire ännu, så bara gör det. Du kommer inte att ångra dig.

2 svar to “Way Down in the Hole”

  1. Mia 20 augusti, 2012 den 16:15 #

    Den spikar jag upp på listan över proffsiga serier kulturellt insatta människor borde se. Där finns redan Dexter, Borgen och Sopranos. Jag skulle behöva ta semester från jobb såväl som semester för att hinna med alla teve jag drömmer om att se.

    • Esmes mamma 21 augusti, 2012 den 21:13 #

      Haha, ja det är ett heltidsjobb att se allt man skulle vilja se. Själv tummar jag på både nattsömn och andra hobbies för att hinna med ens en bråkdel.

      Såhär tycker jag: Sopranos är lysande men ojämnt. Finns rätt många långa sekvenser där Tony Soprano drömmer något freudianskt mumbojumbo som i alla fall jag inte får ut något av. Å andra sidan finns det fantastiskt många jättetajta avsnitt när man bara dör åt hur bra det är. Dexter är inte alls i samma liga, mer som habil och väldigt färgstark underhållning. Men dialogen och karaktärerna är ganska yxiga. Dock gillade jag säsong 5 med Julia Stiles riktigt mycket.

      Borgen har jag inte sett. Det känns som lite av en lucka i min allmänbildning. Tack för påminnelsen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: