Amningsnostalgi

4 Sep

Jag har faktiskt inte saknat amningen nämnvärt sen vi avslutade den i påskas. Jag var så färdig med det, glad över att avvänjningen gick fort och att Esme accepterade läget förvånansvärt enkelt och naturligt.

Men i eftermiddags slog det mig hur härligt det var när vi kom hem från förskolan förr om åren (läs: i våras). Då la vi oss alltid på sängen en stund och bara slappnade av, Esme ammade och jag blundade. Otroligt välbehövligt efter en aktiv dag för oss båda. Den grejen är ju hart när omöjlig att få till nu, när amningen inte längre är ett alternativ. När Esme kommer hem från dagis vill hon ut och gunga, eller läsa Totte bakar tio gånger, eller flytta alla mattor vi har till en och samma knöggliga hög. Som vi sen helst ska hoppa i, båda två. Och där ligger jag halvdöd i soffan och gäspar och känner mig som världens sämsta mamma som inte alls vill göra ett endaste dugg.

Gud, jag är verkligen trött. Det tog några veckor men det verkar som att jag har fått min riktiga tillbaka-till-jobbet-trötthet först nu. Förmodligen hjälper det inte att jag har en Esmeförkylning som envist försöker bryta ut också. Den har fastnat nånstans i halstrakterna, där den ligger och retar och jävlas dag som natt. Ibland tar den sig upp till huvudet och orsakar värk, men sen halkar den ner i halsen igen. Och sådär håller det på.

Så ja, just nu hade det varit en bra period att kunna amma igen. Fast jag anar att det hade gjort mig ännu tröttare, på det stora hela. Dessutom tror ju inte jag på det där med att ångra redan tagna och verkställda beslut.

Kanske ett tecken på min lättja, det också.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: